torsdag 31 mars 2011

Sugen på trollkonster

Jag kommer ihåg när jag gick i förskolan och det kom en trollkarl och gjorde ett antal läckra trick. Jag var helt såld på det här med trolleri och var inte särskilt gammal när jag fick en trollerilåda. Min fingerfärdighet på den tiden var dock inget att skryta med, och jag var heller inte så tålmodig vad gäller övandet, så någon större trollkonstnär blev jag aldrig av den lådan.

På högstadiet köpte jag en märkt kortlek, som jag använde för att utföra diverse korttricks, och det var skitkul, iaf tills någon upptäckte märkningen av korten :(. Någonstans runt samma tid såg jag ett amerikanst TV-program (om jag minns rätt var det Penn and Teller) där de lärde ut ett enkelt trick, där man fick personen att välja det kort man på förhand bestämt att de skulle välja, och sedan hade jag en kopia på kortet i plånboken. Jag såg nyligen ett liknande trick på John Houdis blogg, men jag tänker inte ens försöka ta jämförelsen längre än att han "flyttade" ett föremål till sin plånbok (i hans fall en ring). Men med endast ett enda trick i "rockärmen", så tog det snart slut på personer att trolla för, och även denna gång så rann trolleriet ut i sanden.

Nu har denna sida väckts på nytt i mig, och jag är sugen att lära mig några trollerikonster, om inte annat så för att förbluffa min son när han blir lite äldre och börjar kunna uppskatta sådana trick. En stor portion nyfikenhet, där jag vill förstå hur saker och ting fungerar, är nog också en viktig faktor till mitt återupptäckta intresse. För att komma igång köpte jag en trolleriskolefilm och en kortlek från John Houdi. Så här ska trollas!

Bandyfinalen till solna

Svenska bandyförbundet meddelar idag att bandyfinalen ska spelas i Solna de kommande fem åren. Även Bandysverige och Svenska Fans rapporterar om detta. Aftonbladet publicerar plikttroget en TT-text, liksom SvD, Expressen och DN. UNT har en TV-snutt om att Uppsala förlorar finalen.

För oss som följt bandyförbundet de senaste åren så är det här beslutet föga överraskande. Själv har jag, utan att ha någon insyn i förbundets arbete, länge förväntat mig det här beslutet. Besviken i Uppsala är stor, och det kan man ju förstå. Det är en oerhört trevlig tillställning de nu förlorar, och när vädrets makter är med oss är välspelad bandy utomhus en av de underbaraste saker som går att uppleva. Men som vi alla vet går det ju inte att beställa väder (även om vissa försöker), så en arena med tak som tar 20000-30000 åskådare skulle ju vara lämpligt. Nu föll valet på en arena med 50000 åskådarplatser, vilket känns som att ta i från tårna, men i dagsläget finns inte så mycket alternativ mellan Västerås och Solna i kapacitet.

För ett antal år sedan fick jag arenan beskriven för mig av en av de ansvariga, har idag tyvärr glömt bort vem det var. Han sa dock att det skulle gå att stänga av läktarsektioner, så om bandyn får 25000 åskådare, så ska det i alla fall inte kännas öde på arenan. Jag hoppas att dessa ambitioner kommer att fungera på det sättet, och isåfall är jag försiktigt positiv till denna flytt.

tisdag 29 mars 2011

Världens mest kända lurendrejare i svensk TV

Kanal 5 sände i söndags första avsnittet i en serie om mentalist-uppträdanden, med världens mest kända lurendrejare i en huvudroll. Aftonbladet har en artikel med titlen "Uri Geller är en bluff", som beskriver varför Sveriges bästa mentalister inte är med i TV-serien. Det är helt enkelt så att ingen seriös mentalist vill beblanda sig med en person som påstår att de trick han utför är på riktigt, när det avslöjats gång på gång att så är fallet, framför allt av James Randi. I en annan artikel påstår aftonbladet att "Uri fick fart på Sverige". Här påstås dumheter om att Uri ska ha fått klockor och mobiltelefoner att börja fungera under direktsändning. Hur kommer det sig att han inte kan visa sina krafter i million dollar challenge? Det finns naturligvis bara ett svar, han har inga krafter han kan visa. Det har visats flera gånger att han fuskar, bland annat i detta klipp på youtube.

Den kristne trollkarlen Samuel Varg Thunberg bloggar bra angående programmet, när han frågar sig om Geller är en simpel bestickvandal. Samuel säger här att "De fyra trick han utför är sedvanliga mentalisttrick och han utför dem inte ens speciellt bra efter vad jag sett…". Han skriver också om att det ger honom starka obehagskänslor att utse en efterträdare till en bedragare. En annan som bloggat bra är illusionisten och skeptikern John Houdi. Här diskuterar John om både programmet som sådant och Uri Geller samt James Randi. En läsning jag varmt rekomenderar.

Det finns fortfarande en del personer som missat detta, som tex bloggen Sideriska siktet. Här skrivs att "man får väl anta att Samuel Thunbergs, 28, infama lilla påhopp på den världsberömde magikern mer handlar om att den unga generationen söker hävda sitt eget revir gentemot de äldre.". Man får väl anta att denna okunskap beror på att vederbörande missat James Randi. Men vad kan man förvänta sig av en blogg som på allvar skriver om horoskop som något verkligt?

Den största underhållningen bjuder ändå Christer Åberg på apg29 för, när han påstår att det hela har med onda andar att göra. Det hela är en uppvisning i hur enkelt det är att lura den mänskliga hjärnan utan någon som helst andevärld. Men som vanligt kan Christer inte skilja på sagor och verklighet.

Privatkopieringsavgift på hårddiskar är kontraproduktivt

Copyswede anser att hårddiskar och USB-minnen bör omfattas av privatkopieringsersättningen. Det förslag som ligger är enligt IDG ett påslag på 160 kronor för en extern hårddisk, och 1 kr per GB på USB-minnen. En extern hårddisk på 500 GB kan du idag köpa för 600 kr. Det skulle innebära ett prispåslag på mer än 25 procent! En USBsticka på 32 GB kostar från 300 kr, och en avgift på 64 kr skulle då bli ett påslag på strax över 20 procent.

Jag som fotar en del behöver också utrymme att lagra foton på. Personer som sysslar med fotografering, film och musik på sina datorer, och därmed skapar kultur ska alltså få ökade avgifter på sitt kulturskapande?! Kultur kommer inte enbart från de personer som har kulturskapande som yrke, utan även från personer som har det som hobby. Att fördyra denna typ av hobby är inte bara olyckligt utan kontraproduktivt om målet är att få ett brett kulturutbud, men copyswede verkar bry sig föga om kulturutbudet, de vill bara öka intäkterna för de organisationer som de företräder. På Namninsamling.se finns en namninsamling mot denna avgift.

Att de dessutom vill avgiftsbelägga mobiltelefoner är ju ytterligare ett bevis på att de missar målet.

måndag 28 mars 2011

Spelar könet någon roll? (del 2)

Förra gången jag pratade om könet, och om det spelar någon roll, handlade det om könet på kompisar. Den här gången tänkte jag snarare titta på könet på kompisars partners. Vad spelar det för roll om kompisar har parters av motsatt kön eller samma, eller kanske till och med en av varje?

Så länge partnern (eller ev partnersarna) är byxmyndiga och med på det hela har jag ingen åsikt om deras sexliv. Vad jag däremot stör mig på är personer som kritiserar andra för deras val av sexpartners, eller använder nedsättande ord om dem. Det här inlägget angränsar på sätt och vis till mina tidigare inlägg med titlarna Det ska nördas i tid och Att inte dricka alkohol. Både de tidigare inläggen och det här handlar om att en person som på något sätt ses som avvikande blir lite lovligt byte för tillmälen och underliga ifrågasättanden.

Humanistbloggen citerar ärkebiskop Silvano M. Tomasi, som är representat för Vatikanen i FNs råd för mänskliga rättigheter. Det citat humanistbloggen diskuterar visar på en underlig syn, där det i princip ska vara en mänsklig rättighet att hetsa homosexuella utifrån sina religilösa eller moraliska principer.

En blogg som dyker upp här och var är apg29 av Christer Åberg, som nu senast skriver att homosexualitet ska du omvända dig ifrån. Jag brukar läsa den här bloggen lite då och då, och ibland tror jag nästan att den som skriver i bloggen är en ateist som driver med oss andra, för de åsikter som framförs där är ofta så galna att det är svårt att tro att någon kan tycka så. I det här fallet skriver Åberg om vissa väckelserörelse inom den finska kyrkan som driver en kampanj mot homosexualitet. Han hänvisar bland annat till den kristna tidningen Dagen som har en artikel om det hela. Åbergs syn i ärendet är att homosexualitet är något du ska omvända dig ifrån, och genom Jesus bli fri från.

Homosexualitet är något som är vanligt förekommande i naturen, och inte alls onaturligt som en del kristna tidigare (och ev fortfarande) hävdar. En kommentar på detta jag läst är att "även mord och kanibalism är vanligt förekommande i naturen, men det blir inte mer moraliskt för det". Detta är iofs sant i sak, men det ges inget argument för varför just homosexualitet skulle vara omoraliskt.

I ett tidigare inlägg kommenterade jag Vakttornets inlägg med titeln Vad har ateister med min religion att göra?. En av meningarna i hennes inlägg var "Jag håller inte på och jagar dem för deras icketro, så varför?". Personer som Silvano M. Tomasi och Christer Åberg jagar ateister för sin icketro på ett mycket obehagligt sätt. Det finns säkert rötägg bland oss ateister också, men jag har inte sett någon hetsjakt på religiösa från ateisters sida i närheten av den klass religiösa hetsar ateister. Var och en har rätt att ha vilken religion den vill ha, MEN det innebär också att var och en har rätt att ta avstånd från den eller de religioner som vederbörande anser förkastlig. Att på det sätt som jag pratat om här antasta personer för deras sexuella läggning är inte bara djupt omoraliskt utan också farligt på många sätt. Att försöka tvinga på andra sina religiösa värderingar är ju ännu värre!

Om en person gillar de av samma eller motsatt kön, eller ev både och, är inget som samhället eller religiösa grupper ska lägga sig i. Det skadar varken dem själva eller omgivningen, och det finns inget rationellt argument varför det skulle vara moraliskt felaktigt.

söndag 20 mars 2011

Vintern springer förbi.

Jag har hört en del gnällande den senaste tiden, "kan inte snön försvinna nu" och "vintern har varit så lång". Själv har jag denna dag, 3:e söndagen i mars, som gräns för när det tidigast får bli vår. Det är ju så oerhört kort tid på året med snö i Sverige, bara några få månader. Dessutom är det denna dag som SM-finalen i bandy spelas, och då måste det ju fortfarande vara vinter! Iår hade även skidåkarna och skidskyttarna sina sista tävlingar i världscupen denna bitterjuva söndag. Sedan vill jag gärna åka skidor så mycket jag har möjlighet till. Tyvärr hamnade en flytt i vägen för skidåkandet i vinter och det har blivit alldeles för lite både den varan och livebandy. När jag växte upp kommer jag ihåg att snön ett år smälte bort före påsklovet, det kändes oerhört konstigt!

Jag tycker att den här vintern har gått oerhört fort, det var ju alldeles nyss jag var på World Cup och fotograferade. World Cup-helgen är en av de stora helgerna på året, och startskottet på bandysäsongen (och slutet på världens längsta försäsong), tillsammans med annandagens bandyderbyn och just 3:e söndagen i mars. Efter detta börjar ungefär en månads abstinens pga av att bandyn är slut. Nu är det ju en dryg vecka av rysk bandy kvar iår, så avbrottet blir inte fullt så abrupt.

Årets säsong har på det stora hela varit mycket spännande, där Sandviken iofs varit lite en klass för sig i toppen av elitserien, men sedan har det varit mycket jämt mellan de allra flesta lagen, utom Boltic som snabbt blev avhängda i botten. Semifinalerna avklarades iofs i 3 raka segrar, men trots allt har säsongen som helhet varit mycket jämn.

Tyvärr ses årets final från TV-soffan, men det är stor underhållning. Världens bästa spelare, Misha Sveshnikov, gör 1-0 med en oerhört vacker solokörning. Anders Spinnars kvitterar på hörna, innan Mikko Aarni åter ger SAIK ledningen efter en vacker nedtagning. Linus Forslund snurrar efter c:a en halvtimme runt nästan hela SAIK-försvaret innan han passar in till en nästan ren Per Hellmyrs som åter kvitterar. Innan första halvlek tar slut så gör Bollnäs 3-2 på hörna. Högt tempo och bra spel en solig söndag! Det kan knappast bli mycket bättre än såhär.

Andra halvlek har ett väl så högt tempo som den första, och halvlekens stora spelare är Bollnäs Linsu Forslund och Sandvikens Daniel Berglin. Även Timo Okksanen spelar enormt bra, liksom flera andra spelare. På övertid blir Hellmyrs avblåst för offside (ev tveksamt) när han på retur föser in vad som skulle blivit Bollnäs segermål, men istället blir det förlängning! Förlängningen avgörs genom Daniel "Zeke" Eriksson på frislag. Men hur många chanser kan man missa under en final? Det enda felet på den här finalen är att jag inte var på plats.

Kareby lyckades igår vinna sitt första SM-guld någonsin, då damfinalen spelade. Alltid roligt med nya lag som segrare. Årets spelare på damsidan blev AIKs Anna Lundin, medan Andreas Westh tog herr-titeln.

Nu är det många långa månader kvar innan nästa härliga vinter kommer till oss. Det får bli en del discgolf och fotograferande under tiden man väntar. Tur MBL-säsongen drar igång snart, så det går att följa lite baseboll också...

fredag 18 mars 2011

Sex och otrohet

I torsdagens brännpunkt i SvD skrev Helena Soto om en otrohetssajt under rubriken Dejtingsajt lockar med otrohet. Denna debattartikel har kommenterats av ett flertal bloggar däribland Polisstaten och Passionssystemet. Helena siktar noga, men missar grovt. Polisstaten och Passionssystemet kritiserar henne, men åt minstonde passionssystemet lyckas inte heller de riktigt träffa målet.

Helena Soto skriver om vår gudagivna moral och etik, vilket känns mycket förlegat som jag skrivit om tidigare. Passionssystemet skriver att otrohet existerar som begrepp eftersom vi lever i par, och att om vi levt efter en polygam norm hade svartsjuka och otrohet försvunnit. Det känns som en oerhörd förenkling av människan, som inte riktigt fungerar. Polisstaten är betydligt träffsäkrare när den skriver att otrohet bara är fel om man tror på bibeln. Om man lovat varandra att inte ha sex med andra är en annan sak, men han kan själv inte lova trohet, bara ärlighet.

På Newsmill publicerades under torsdagen ett inlägg av Janette Eriksson och Anna Hellman, gällande att de ej får lån från ALMI, med hänvisning till "etiska riktlinjer". De ville öppna en betallinje där de vill anställa långtidssjukskrivna för att ge råd inom ett stort antal områden. Problemet är att de redan idag har en betallinje där kvinnor diskuterar bland annat sex med de som ringer. De har även en annan betallinje, där råd ges från medier för livsavgörande beslut, vilket inte anses som problematiskt.

Vad är otrohet? Nu var det länge sedan jag såg en sådan undersökning, men som jag minns brukar många undersökningar visa på att majoriteten tycker att gränsen går vid att ha sex med en person annat än sin partner. Vissa går så långt som att tankar på andra personer räknas som otrohet, andra sätter gräns vid kyssar, porrsurfande eller telefonsex. Själv tycker jag inte det går att sätta en skarp gräns för vad som generellt bör betraktas som otrohet.

Inom vissa kulturer anses älskarinnor (eller älskare) vara helt ok, medan i Sverige ter det sig överlag vara moraliskt fel att ha detta. För väldigt många fungerar kärnfamiljen utmärkt, men att generalisera därifrån och säga att kärnfamiljen är det enda korrekta känns för mig främmande. Jag lever gärna själv i en kärnfamilj, men att därifrån säga att andras val av sexuellt levnadssätt är fel om det inte är kärnfamilj känns mycket underligt. Så länge alla personer är införstådda tycker jag inte det är konstigt med polyamorösa förhållanden, swingerklubbar eller telefonsexlinjer.

Otrohet handlar till syvene och sist om att bryta ett förtroende med sexuella handlingar, inte dessa handlingar i sig. Ett förhållande är två (eller flera) personer som på något sätt ska samsas om livet, på gott och ont. För att det ska fungera krävs att personerna har förtroende för varandra, och om någon bryter detta förtroende så blir det problem. Vad som är otrohet beror alltså, enligt mitt sätt att se på saken, på hur förtroendet mellan personerna ser ut.

Inlägg som de från Polisstaten och Passionssystemet har vissa poänger, men de missar ändå målet i min mening. Passionssystemet generaliserar lika mycket som Helena Soto, men med motsatt ståndpunkt och det är knappast bättre. Vad gäller polisstaten så tycker jag inlägget har rätt i sak, men jag håller inte med om vad ordet otrohet betyder. Men det kan ju vara jag som har en underlig inställning till ordet, eller?

onsdag 16 mars 2011

Ondska och godhet, moral helt enkelt

Jag skrev i ett tidigare blogginlägg att moral inte har med religion att göra. Det är ju inte helt korrekt uttryckt, det är klart att religion har med moral att göra, på gott och ont. Bättre uttryckt är kanske att god moral inte hänger ihop med religion, god moral utveckla allt eftersom samhället utvecklas, medan religionens moral utvecklas långsamt, om alls, och därför blir problematisk att tillämpa i dagens samhälle. Att samkönade förhållanden är förkastligt, att kvinnor ska ha mindre lön än män och att det är rätt att aga sina barn är exempel på vad bibeln säger i moralfrågor. Och om bibeln har rätt i vissa moralfrågor och inte i andra, vem avgör vad som är rätt och vad som inte är rätt? Och om bibeln har fel i ett antal frågor gällande moral, är det då inte så att moralen är mycket större än religionen och att det finns bättre källor till vad som är god moral? Detta resonemang är naturligtvis applicerbart även på övriga religioner.

En av mina absoluta favoritförfattare alla kategorier är JRR Tolkien, och just nu lyssnar jag på nyöversättningen på Hobbiten (tidigare Bilbo, en hobbits äventyr). Vad har han med ett blogginlägg om moral att göra tänker ni säkert. Det, i min mening, geniala i Tolkiens verk är den i det närmaste absoluta avsaknaden av svarta/vita karaktärer i moralisk mening. Ingen karaktär är absolut helt igenom god, och ingen av karaktärerna i trilogin är heller helt igenom ond, inte ens Sauron. Det är detta som ger historien en sorts trovärdighet, ur ett moralperspektiv, då även den värld vi lever i är fylld av moraliska gråskalor.

De flesta människor jag pratat med har någon form av uppfattning om moral. Men vad som är det moraliskt korrekta att göra kan variera rätt mycket mellan olika individer. En individs uppfattning om moralen bestäms, som jag förstår det, till stor del av kulturella värderingar och personliga erfarenheter. Religion är, på gott och ont, en stor del av de kulturella värderingar en människa uppfostras med. De nya böcker, filmer, konstverk och andra kulturyttringar vi ser runt omkring oss är alla med och påverkar moralens utveckling. Och allt eftersom samhället utvecklas så måste moralen hänga med.

tisdag 15 mars 2011

Kärnkraftens vara, eller inte vara

Den hemska jordbävningen i Japan har åter kastat ljus på kärnkraftens risker. Och även om sannolikheten för olyckor är relativt små, så är de potentiella konsekvenserna av en olycka enorm. Det finns också risker med slutförvaringen, även om det idag är svårt att överblicka vare sig sannolikheter för problem eller potentiella konsekvenser av dem. I tisdagens DN finns en ledare med rubriken Vänta med slutsatser. Bloggen konservativa tankar skriver att vi bör utveckla i stället för avvekla.

Något som däremot är enklare att titta på, och som borde undersökas nogrannare, är de reella konsekvenserna av uranbrytning. Ett argument som framförts i media för kärnkraften är att det är en ren och koldioxidneutral. Det är oerhört långt från sanningen. Även om jag kan alldeles för lite om brytningen, såg en dokumentär på TV för ett antal år sedan, så är det rätt klart att brytningen av uran är allt annat än ren och koldioxidneutral. Hur ser den svenska moralen ut, när vi låter utländska arbetare utsätta sig för den stora stråling det ger att jobba i en urangruva, och själva bara ta den "rena delen" av kedjan? Jag hoppas att vi aldrig förstör vår natur genom att börja bryta uran i Sverige, men vi kan inte blunda för vad brytningen gör utomlands.

Naturligvis är det problematiskt med kolkraft och vi har inte utbyggd vind- och vattenkraft i dagsläget för att kunna ersätta kärnkraften. Men det innebär inte att kärnkraften är problemfri på sikt, utan bara att vi behöver arbeta både med alternativa energikällor, och metoder att spara energi.

Jag vet att olyckorna i Tjernobyl och Japan är reella i efterhand, men som argument gällande fortsatt kärnkraft är olyckor ett potentiellt problem. Jag har aldrig förstått varför kärnkraftsdebatten handlat om potentiella problem, när det finns reella problem att attackera!

lördag 12 mars 2011

Att inte dricka alkohol

Jag är en av dessa "odrägliga människor" som valt att inte dricka alkohol. Jag drack ett glas champagne på champagnefrukosten när jag tog studenten, men det fick räcka. Lumpen var den period med allra mest grupptryck på att jag borde prova att dricka, men i övrigt har min nyktra hållning accepterats, om än ofta med viss skepsis och rätt ofta med frågan "varför?".

När jag skulle ta studenten var det en veckas konstant festande, och visst förekom det en och annan "ska du inte smaka?" under första kvällen, men eftersom jag hade körkort och lånad bil så uppskattades det väldigt mycket att jag var frivillig chaufför under kvällarna och frågorna försvann fort.

När jag läste på högskolan så var trycket rätt minimalt, utöver den obligatoriska frågan om varför då. Men den där frågan återkom ändå lite då och då när jag träffade på nya bekantskaper. Jag har valt att inte spendera pengar på att dricka gift, och det är jag som ska svara på varför? Jag vill bara förtydliga att jag generellt inte har något mot att folk dricker, utan bara tycker det är intressant att jag ska behöva förklara mig. Jag kommer ihåg en gång, när jag fick frågan ställt på ett lite annorlunda sätt: "Hur har du lyckats stå emot trycket?". Det framgick av samtalet att personen i fråga själv gärna hade stått emot trycket som yngre, men inte lyckats. Den så tröttsamma frågan om "varför?" fick helt plötsligt en mening.

På frågan om "varför?" brukar jag svara "jag har aldrig haft lust", men jag tror att en viktig ingrediens är att jag kan umgås med och ha kul med personer som har druckit utan att behöva vara full själv. Jag kan hänga på och festa (när jag läste i Gävle var jag ute nästan varje vecka på studenthaken) och ha skitkul utan att dricka en droppe. Att jag dessutom sparar en slant på att inte dricka, som jag kan använda till en hel del roliga saker, är en fin bonus.

fredag 11 mars 2011

Hur jag upptäckte att jag är skeptiker

Jag har nyligen upptäckt att det finns en ny etikett att "hänga runt min hals", nämligen skeptiker. Att jag hittat epitetet kan jag täcka illusionisten John Houdi för, då det var genom en mailinglista vi båda är med i jag fick tipset om skeptikerpodden.

Jag har genom åren haft några tillsätt jag gillat extra mycket, och ett av dessa är "det bästa jag vet är att få mina fördomar krossade". Efter att ha lyssnat på skeptikerpodden har jag kommit fram till att denna syn på världen är en bra grund för att kalla sig skeptiker, eller mer precis vetenskaplig skeptiker. När jag förklarade för min fru vad det betyder så bara nickade hon och så, det låter som du.

I en mailinglista jag är med i har en hel del som inte är vetenskapligt bevisat diskuterats, däribland vissa juicer och reinkarnation. Jag har själv bara observerat diskussionerna, men tänker här ge en liten redogörelse för hur jag ser på reinkarnation, som exempel på varför jag anser mig vara skeptiker.

Att bevisa existens av ett fenomen är relativt rättframt, men att bevisa att något inte existerar är allt som oftast en omöjlighet. Tex är det lätt att visa på förekomsten av ett grundämne i luften, det räcker att testa tills du hittar ämnet, och kan visa att du inte förorenat provet. Men för att visa att ett ämne inte alls finns i luften krävs att du testar en väldigt stor del av atmosfären.

Ett av problemen med att testa reinkarnation är att utforma ett test som kan kontrollera om en person är reinkarnerad eller inte. Och även om det kunde göras, så räcker det inte med några fåtal negativa test för att motbevisa reinkarnation, även om det finns kan det vara mycket ovanligt. Det finns personer sim tror på reinkarnation, och de som avvisar det som rena sagor. Min egen ståndpunkt i ämnet är att svårtestade fenomen ofta, men inte alltid, är svårtestade för att de inte finns. Det finns idag inte några indikationer på att någon allmän reinkarnation skulle äga rum. Specifika personers reinkarnationer är svårare att säga något om, men det ter sig åtminstone mycket osannolikt. Därför är min hållning att reinkarnation finns troligtvis inte, men jag är öppen för en förändrad syn om något framkommer som på ett vetenskapligt sätt motsäger min ståndpunkt. Jag har inte sett något sånt ännu dock...

torsdag 10 mars 2011

Varför är religion så svårt att diskutera? del 2

Svårigheten med att på ett sakligt sätt diskutera religion exemplifieras enkelt med ett inlägg på newsmill härom dagen, med rubriken "Intollerant ateistiskt drev mot Stavros Louca", författat av Per Ewert. I detta inlägg kritiserar han Eric Wadenius och Mats Olssons inlägg på samma sajt gällande det svar Stavros Louca gav i Sydsvenskan på frågan om vår tids största bluff. På detta svarade han evolutionsteorin. Jag behandlade själv frågan i ett tidigare blogginlägg.
Även om Eric Wadenius och Mats Olsson eventuellt läste in mer i svaret än vad Stavros syftade på, vilket jag inte kan bedömma, så står grundkritiken kvar. Den som tror att evolutionsteorin säger att vi härstammar från aporna, har missat något fundamentalt i sin utbildning. De som vill kritisera evolutionsteorin bör läsa på lite om vad den säger, istället för att förkasta den på grund av något den inte påstår.

Enligt Per Ewert anses det vara ett drev att personer med kunskap inom ett område kritiserar en offentlig person när han uttalar sig inom det aktuella området utifrån en felaktig grund.

Dessutom påstår han att orsaken är att det "ställs frågetecken kring Darwins teori". En av de grundläggande orsakerna att evolutionsteorin har så stark ställning är just att det ställts så många frågetecken runt den, och att fler och fler rätas ut till utropstecken.

För närmare ett halvår sedan skrev jag ett inlägg om riksbankens pris till Alfred Nobels minne, och pratade där lite om min egen vetenskap nationalekonomi och skillnaden mellan de två grundtyperna av antaganden, de som påverkar resultaten och de som bara gör räknande/förståelse enklare. De antaganden som påverkar resultaten måste vara rimliga, och för att dessa ska anses som rimliga måste man också testa vad som händer om man ändrar på dessa antaganden. Jag tror de alla vetenskaper har ungefär samma grundsyn, även om implikationerna av den varierar. Kreationismen gör ett grundläggande antagande i "det finns en skapare". För att jag ska kunna se seriöst på kreationism som ett försök till vetenskap krävs alltså en analys av om 1. detta antagande påverkar resultaten och 2. vilken effekt har isåfall uteslutandet av detta antagande på de kreationistiska teorierna.

I bloggen vakttornet så skrevs härom dagen ett inlägg med titeln "Vad har ateister med min tro att göra?". Svaret är att det beror på hur personen låter sin tro påverka omgivningen. Om hen* håller sin tro hemma hos sig eller i för ändamålet byggd lokal (tempel, synagoga etc), och inte låter den gå ut över sina barn (aga, barngiftemål etc) så har jag inga som helst problem med det. Du har även rätt att utöva religionen genom tex kläder och att uttrycka dina åsikter offentligt. Men, så fort du uttrycker dina åsikter offentligt så måste du kunna ta kritik, på samma sätt som alla andra som uttrycker sig offentligt. Yttrandefriheten får inte begränsas så att det inte går att kritisera religiösa yttringar utan att bli kallad "rabiat" eller "extremist".

*hen - ett, i mitt tycke, utmärkt ord för han/hon, i texter då könet saknar betydelse.

onsdag 2 mars 2011

Kreationister i TV

Den hyllade matte- och NO-läraren Stavros Louca från TV-programmet Klass 9A har i skeptikervärlden blivit kritiserad för sitt kreationistiska synsätt, bland annat på newsmill och i bloggen I'm so evil. Dessutom kom igår kväll ett nytt avsnitt av skeptikerpodden där ämnet togs upp. Jag får väl erkänna att jag inte sett programmet själv, och att jag inte kritiserar Stavros för något som pedagog eller för hans tro som sådan.

Det var i Sydsvenskan den 27:e februari iår som han fick frågan "Vilken är vår tids största bluff?", varpå han ska ha svarat
– Jag skulle vilja säga att det är evolutionsteorin, det finns alldeles för många lakuner i den för att jag skall kunna övertygas om att människan kommer från aporna. Jag tror på skapelsen. Men det betyder inte att jag är kreationist och tror att världen skapades för några tusen år sedan.
På Twitter uppmärksammades också att han redan 2005 i en intervju i SvD kom med följande citat
Läser: Bibeln. Oftast några sidor varje kväll. För mig som naturvetare är det ologiskt att inte tro på en skapare. Universum är fyllt av lagar, då måste det finnas en lagstiftare.
Jag hoppas innerligt att han i vilket fall inte försöker sprida dessa villfarelser på sina NO-timmar. Evolutionsteorin är en väl underbyggd vetenskaplig teori, och i dagsläget mig veterligen den enda teori om hur livet utvecklats på jorden som är vetenskapligt underbyggd. Jag är själv samhällsvetare, och tänker inte göra anspråk på att jag har någon djupare kunskap i varken naturvetenskapliga ämnen eller religiösa spörsmål. Men jag har i vilket fall en vetenskapsbaserad utbildning i botten, och är varm anhängare av att vetenskapligt bevisa (så långt möjligt) saker innan de anses som "sanna".

När jag läste svaren på newsmill-inlägget jag länkat ovan kommer vanföreställningar skapelseteorin fram som tex "Jag vet inget om biologi men man kan inte säga att fågeln utvecklat vingar steg för steg eftersom de måste vara färdiga för att den ska kunna flyga." och att människan härstammar från aporna. Det första påståendet är rätt vanligt bland kreationister, men det har, liksom ögats utveckling till hur det ser ut hos människor och djur idag, visats i vetenskapen att det finns mellanstadier. Det andra påståendet är befängt, eftersom evolutionsteorin inte påstår att vi härstammar från aporna, utan att vi har samma förfäder som dagens apor.

Ett annat klassiskt argument mot evolutionsteorin brukar vara "det är ju bara en teori, den är inte vetenskap". Men, även gravitationslagen är i vetenskaplig bemärkelse bara en teori. Att säga att det finns luckor i evolutionsteorin och därför är den inte giltig är ett annat underligt argument. Ett vetenskapligt område behöver inte (och kan heller inte) vara 100% bevisat för att det ska vara den rimligast möjliga förklaringen. I dagsläget finns inga rimliga konkurrerande teorier till evolutionsteorin, och det finns oerhört starka belägg för att evolutionsteorin ska stämma.

Jag tänker inte säga "gud finns inte" eller "jorden är inte skapad av en övernaturlig kraft" eller något annat säkert påstående. Det kan mycket väl vara så att vårt universum är en snorkråka från en stor jätte, eller något annat som i dagsläget känns lika befängt (ur vetenskalig synvinkel). Men så länge det inte finns några belägg för en alternativ teori så kommer vetenskapen att stå fast vid evolutionsteorin som den mest rimliga, och då skolan ska basera sig på vetenskap, och inte religion, så bör också de som undervisar inom ett område vara någorlunda kunnig inom vetenskapen på detta område. Det är väl där jag har problem med Stavros som NO-lärare, han låter personliga åsikter överskugga den vetenskapliga verkligheten i ett ämne där han undervisar.